Julie Tran

Julie Tran.

Balansen mellan yttrandefrihet och säkerhet

Ledaren Yttrandefrihet, självcensur, fake news, polarisering. Hur är det nu? Ingår allt detta i en demokrati? Frågan om vad eller vilka som får plats i det offentliga rummet är en pågående diskussion.

Under Almedalsveckan kommer tiotusentals människor att vara på plats i Visby – allt från samhällsengagerade studenter och ideella organisationer till väletablerade företag och kända politiker.

Alla har möjlighet att säga sitt men vilka som får störst utrymme beror på allt från budget, vem avsändaren är och budskapet, samt hur kreativ en är i sin marknadsföring.

Det jag är nyfiken på inför årets upplaga är vem eller vad som blir den stora snackisen. Är det en världskänd aktivist såsom Jesse Jackson som demonstrerat bredvid Martin Luther King eller en app såsom Mingla, en slags Tinder, som fick många att knyta nya kontakter på plats?

Mycket är möjligt i Almedalen. Du kan nätverka, sprida ditt budskap eller ta del av ny kunskap. Sedan 2001 har antalet evenemang växt från 52 till imponerande 3794 förra året.

Med över 3000 kostnadsfria programpunkter inom alla ämnen är Almedalen en unik möjlighet till kunskapslyft och kompetensutveckling.

Vad som skapat debatt de senaste månaderna är säkerhetsfrågan. Dels har det blivit extra aktuellt med anledning av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, dels för att säkerhetsaspekten för vissa målgrupper har uppmärksammats efter att det blev känt att det öppet nazistiska och antisemitiska partiet Nordiska motståndsrörelsen, NMR, kommer att delta i Almedalen för första gången.

 

Om deras yttrandefrihet går ut över någon annans säkerhet, vem ska då ha prioritet?

 

Organisatörerna för Almedalsveckan menar att NMR behandlas som vilket parti som helst och att de värnar om demokratin genom detta. Alla ansökningar granskas lika mycket och med ”kritiska ögon”. Det går inte heller att förbjuda någon att delta med hänsyn till yttrandefriheten i Sverige hävdar dem. Det är en bedömning de kan göra, men om deras yttrandefrihet går ut över någon annans säkerhet, vem ska då ha prioritet?

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har beslutat att inte delta i år på grund av NMR:s närvaro. Även det partipolitiskt och religiöst obundna nätverket Streetgäris avstår. Ett antal politiker, och nu även Feministiskt Initiativ, meddelar att de väljer bort Almedalen. Att dessutom Mångfalds-
paraden måste flyttas gör att det går att ifrågasätta om det är rätt eller fel att tillåta NMR på plats.

Det som talar för att säkerhetsaspekten kommer att fortsätta dominera det politiska samtalet långt efter Almedalen är att vi idag inte kan gå ifrån diskussionen om yttrandefrihet utan att nämna säkerhet. Idag finns det nämligen en ökad utsatthet och hotbild för både journalister, politiker och opinionsbildare.

Om deras möjlighet att yttra sig begränsas är vi inne i en nedåtgående spiral. Vi behöver därför både värna yttrandefriheten och garantera människors säkerhet. Bara så skyddar vi vår demokrati!

Julie Tran (C), regionalt förtroendevald i Östergötland.