The Shire. Foto Shutterstock

Shutterstock

God livsmiljö krävs för hållbart byggande

Bostäder Bostadsfrågan är en av svensk politiks just nu största frågor, och kanske specifikt byggandet av bostäder. Nära 160 av Almedalsveckans semina­rier belyser på något sätt området bostäder och byggnation och man pratar om allt från behovet av ringleder, till hur man kan skapa fler bostäder för hushåll med låga inkomster. Den stora stötestenen verkar vara hur man ska kunna bygga både snabbt, hållbart och vackert.

Håkan Söderberg

Sverige behöver bygga 700 000 nya bostäder fram till år 2025. Under fjolåret byggdes mer än någonsin och alla tycks överens om att den på sina håll omfattande bostadsbristen måste byggas bort.

Staffan Corp, vd  Brunnberg & Forshed  arkitektkontor
Staffan Corp, vd
Brunnberg & Forshed
arkitektkontor

Staffan Corp, vd på Brunnberg & Forshed arkitektkontor är optimistisk men ser tydliga utvecklingsområden kopplade till planprocessen.

– Många entreprenörer och kommunrepresentanter vi träffar ger uttryck för en god vilja men de goda intentionerna försvinner ibland genom utdragna planprocesser. Man talar om att bygga stad men ofta landar det i att bygga högt och trångt, och det är ju inte riktigt samma sak. Vi behöver tydligare definiera vad goda livsmiljöer faktiskt är och värna om det i all stadsutveckling. Översiktsplanen är en utmärkt plats för detta, säger Staffan Corp och fortsätter:

– Det är intressant att den nye bostadsministern Peter Eriksson redan i sitt inledande tal talade om att bygga in skönhet i bebyggelsen. Skönhet är något vi behöver tala mer om, inte minst kommunerna. För att skapa skönhet fordras en helhet och en långsiktig kompass hur en hel miljö ska utvecklas vackert.

”Det var 100 procent byggbarhet som gällde”

Det avskräckande exempel som många bär på sina näthinnor är 70-talets miljonprogram. Då byggdes det enormt många bostäder men väldigt få, vackra livsmiljöer och välutformade stadsrum.

– Man placerade husen så att byggkranarna kunde lyfta betongelementen på ett bekvämt sätt. Det var 100 procent byggbarhet som gällde men det skedde på bekostnad av helheten, stadsrummen och husens skönhet, säger Staffan Corp.

Idag saknar flera kommuner i Sverige en stadsarkitekt och få använder sig av möjligheten att definiera kommunens kvalitetskrav i översiktsplanen. I stället läggs mycket tid och energi på utdragna detaljplaner.

– Diskussionen om förenklingar i detaljplaneprocessen är bra men det allra viktigaste är att översiktsplanen får en mer betydelsefull roll. Det är här kommunerna ges möjlighet att definiera de skönhets- och kvalitetskrav som gäller och hur stadsrummen i sin helhet ska utvecklas för att ge människor goda och vackra livsmiljöer. Översiktsplanen måste kanske också bli styrande i högre utsträckning, avslutar Staffan Corp.