BiogasKatrineholmRepSTORRGB.ashx

Sofie Logardt, Jordbruksaktuellt

”Vi har kommit långt. Men vi ser stora utmaningar framöver”

Miljö Under Almedalsveckan kommer 51 av programpunkter i någon form diskutera begreppet cirkulär ekonomi och lönsamma kretslopp. Smart media bad några av områdets största intressenter kommentera begreppet, varför det är viktigt och vilka eventuella utmaningar de ser.

Lotta Svedberg

För många av oss är uttrycket cirkulär ekonomi fortfarande inte helt välbekant, men det är i princip ett kretslopp som skonar miljön och samtidigt stärker ekonomin och ger nya jobb.

Weine Wiqvist,  vd Avfall Sverige
Weine Wiqvist,
vd Avfall Sverige

– Traditionellt sett har vi alltid arbetat med att återvinna avfall till energi, nya material och gödningsämnen, men vi behöver komma ännu högre upp i avfallshierarkin, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.

Han menar att vi måste börja tidigare i processen, i första hand förebygga och återanvända, annars återvinna, och som sista lösning att lägga på soptippen.

– Här har producenterna ett stort ansvar; att med större omsorg utveckla och tillverka varor som är hållbara, går att reparera och inte innehåller farliga ämnen. Vi konsumenter måste förändra vårt slit och släng-beteende i grunden.

I Sverige har vi kommit långt i avfallshanteringen, knappt en procent av allt hushållsavfall läggs på våra soptippar och det handlar oftast om avfall som inte kan återvinnas som material eller energi.

– Men vi har stora utmaningar framför oss, som till exempel alla nya produkter som innehåller material vi inte är vana att hantera, som 3D-skrivare med kolfiber och grafen. Vi vet ännu inte hur dessa material ska fasas in i den cirkulära ekonomin, och industrin har ingen enhetlig strategi, säger Weine Wiqvist.

Transportsektorn i stort behov av omställning

Att lyckas med cirkulär ekonomi är en global utmaning. En stor del av jordens befolkning förstår inte ens vad vi pratar om, ambitionsnivån skiljer sig även åt mellan länderna i Europa.

– Vad vi borde fråga oss är om vi inte skulle kunna prata om tillväxt ur ett annat perspektiv än som ökad konsumtion. Det räcker med att gå tillbaka till vår föräldrageneration, hur man tänkte långsiktigt och behöll samma möbler under en hel livstid, säger Weine Wiqvist.

Lösningen kan bli att försöka leva mer hållbart, köpa begagnat eller med kvalitet som håller över tid, hyra eller dela på produkter, som redan görs i bilpoolerna. Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige, värnar speciellt om transportfrågorna:

Maria Malmkvist,  vd Energigas Sverige
Maria Malmkvist,
vd Energigas Sverige

– Cirkulär ekonomi är ett viktigt begrepp och biogasen är ett tydligt exempel. Alla lämnar vi ifrån oss matavfall och kan på detta sätt hjälpa till att producera biogas för att driva bilar och bussar. Men det går även att använda restprodukter från skogen. Den rötrest som biogasen lämnar efter sig kan i sin tur utnyttjas till näringsrik gödsel för våra åkrar.

Och visst är transportsektorn i stort behov av en omställning, alltför beroende av bensin och diesel som samhället fortfarande är. Det finns mer miljövänliga alternativ, som fordonsgas, el och flytande biodrivmedel, som skulle kunna utvecklas och användas i mycket högre grad än fossila bränslen.

– Fordonsgasen var också fossil från början, eftersom man använde sig av naturgas, men andelen biogas har ständigt ökat. De består båda av samma molekyler och kan blandas. Förra året hade andelen biogas i fordonsgas ökat till över 70 procent i Sverige, säger Maria Malmkvist.

Framtidsvisionen för Energigas Sverige sammanställs i rapporten Grön gas 2050. Den understryker att fordonsgasen måste räknas in, om vi ska nå en fossilfri fordonstrafik till år 2050. Avgörande för utvecklingen är att efterfrågan på biogas ökar inom transportsektorn. Det krävs olika incitament, som miljölastbilspremie, för att främja biogas och andra biodrivmedel i tunga vägtransporter.

I en cirkulär ekonomi satsar man på giftfria och resurseffektiva kretslopp.  Illustrationen visar dubbla kretslopp. Illustration: Svenskt vatten
I en cirkulär ekonomi satsar man på giftfria och resurseffektiva kretslopp.
Illustrationen visar dubbla kretslopp.
Illustration: Svenskt vatten

För Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen Sverige, innebär cirkulär ekonomi att använda så lite som möjligt av våra jungfruliga naturresurser och samtidigt kunna leva modernt och bekvämt.

– Mycket handlar förstås om att återvinna, men i det cirkulära tänket måste även ingå att använda energin så många gånger som möjligt. Som till exempel när vi producerar el och värme samtidigt, eller när överskottsvärme från en industri eller serverhall värmer upp hela stadsdelar.

Vi har en förflyttning att göra, där vi går från att prata om och planera för enskilda energislag, till att se på energisystemet som en helhet.

Pernilla Winnhed

 

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige Foto: Jon Alexandersson
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Foto: Jon Alexandersson

Precis som olika material kan omvandlas till nya produkter, eller matavfall bli biogas, kan det som inte återvinns på ett annat sätt ge el och värme. Fjärrvärmen kan också tillvarata avfall från skogen som ingen annan vill ha, en betydelsefull del i den cirkulära ekonomin.

– Vi har en förflyttning att göra, där vi går från att prata om och planera för enskilda energislag, till att se på energisystemet som en helhet. Med siktet inställt på hållbarhet i alla dimensioner tror jag det blir lättare, och vi är redan en god bit på väg, förklarar Pernilla Winnhed.

Sverige ligger bra till när det gälle­r teknisk utveckling och ett hållbart energisystem, med ett elsystem som är till över 98 procent fossilfritt. Fjärrvärme ligger inte långt bakom.

– Just nu diskuteras energibranschens vision för energisystemet år 2050 intensivt. Den kommer att handla om att leverera hållbar energi till alla, dygnets alla timmar. Vi vill förstås vara med i omställningen i samverkan med kunder, andra branscher och samhället i stort, säger Pernilla Winnhed.

Två stora hot mot dricksvattnet

Svenskt vatten, där Anna Linusson är vd, är en branschorganisation som värnar om det svenska dricksvattne­t och en god vattenmiljö. Deras framtidsvision är att vi ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav, samt tillgång till långsiktigt hållbara vatten­tjänster. Sverige ska dessutom bli världsledande när det gäller forskning och innovation inom vattenområdet.

Anna Linusson, vd Svenskt vatten
Anna Linusson, vd Svenskt vatten

– Rent tekniskt är det möjligt att göra dricksvatten av väldigt förorenat vatten. Men då riskerar vi på ett helt ohållbart sätt använda oerhört stora mängder energi och det kostar mycket pengar, berättar Anna Linusson.

Uppströmsarbetet, det vill säga arbetet med att redan vid källa­n hindra farliga ämnen från att spolas ut i avloppsledningsnäten, är med andra ord centralt för att kunna uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle.

– Här finns det tre avgörande punkter; en ökad medvetenhet hos allmänheten om vad som får och inte får spolas ut i avloppet, att handeln i snabbare takt fasar ut farliga ämnen från sina produkter, och en starkare och bättre användning av den europeiska kemikalielagstiftningen.

Det finns två stora hot mot dricksvattnet: Pågående klimatförändringar och användningen av kemikalier.

Smart fakta

På sajten Sopor.nu finns information om avfallshantering i Sverige och om hur man kan återvinna exempelvis schampo, kuvert, kasserade dvd- och cd-skivor, frityrolja och trasiga dricksglas.

Vissa kemikalier sprids oavsiktligt ut i naturen, som exempelvis högfluorerade ämnen, PFAS,  och andra ämnen sprids ut helt avsiktligt, som till exempel växtskyddsmedel.

– PFAS, har kontaminerat flera dricksvatten­intäkter i landet vilket visar att lagstiftningen är för svag och att samordningen mellan olika myndigheter måste förbättras, avslutar Anna Linusson.